Att inte kunna svälja

Att leva med sväljningsbesvär

Att leva med dysfagi är en krävande livssituation . Hur vi kan förstå den upplevelsemässiga innebörden av att leva med dysfagi med fokus på:

Innebörden av ätande
”Ett trevligt inbjudningskort ligger i brevlådan. Vi är bortbjudna på middag. Min första tanke är att måtte de inte bjuda på kött, för det kan jag inte få ner. Varför skall det vara såhär? Varför måste jag drabbas av ångest och panik när jag får ett trevligt inbjudningskort av goda vänner? I stället för att prata om min ångest talar vi om hur trevligt det skall bli att gå och funderingar om vilka som är bjudna… På gatan gläder sig grannarna åt den stundande festen. Jag är också glad men känner också rädsla. Utanpå ser jag glad och frisk ut och jag uppträder precis som alla andra. Ingen av de som kommer till festen har en aning om mitt handikapp och ingen skall heller få veta om det.
”Ur ”Att leva med sväljningsbesvär”, Gustafsson och Tibbling, 1985, sid. 26.

Innebörden av ätande kan sökas i ätandets betydelse för människan. I ett rent biologiskt perspektiv kan ätandet ses som en livsuppehållande nödvändighet, en överlevnadsfunktion. Om vi utgår från ett annat perspektiv symboliserar att bryta bröd och dricka vin ett ”delat liv” med andra människor. Det betyder att om vi inte kan det är vi också uteslutna från mänsklig gemenskap, vilket är förknippat med känslor av ensamhet och främlingskap.

I nattvarden är bröd och vin symbol för det eviga livet. Ur en annan symbolisk inne-börd är föda och kärlek intimt förknippade. I detta fall ses kärleken som ”livets bröd”. Att vara älskad och att älska är näring i symbolisk mening. Innebörden av att vara inbjuden till en familjemåltid är att vara accepterad av familjen. Föda och ätande är symboler för vänskap och värme.

En person med dysfagi närmar sig ätsituationen med oro för att maten inte skall gå ner, i synnerhet måltidssamvaro med andra eller att äta på restaurang. Oron gäller även att få plötsliga kräkningar eller rapningar. Att inte kunna delta i familje- och festmåltider kan vara förknippad med upplevelsen av utestängning från livet självt. Konsekvenserna av dysfagi är olika för olika personer. Studier visar att ju viktigare föda och ätande är för personen med dysfagi, desto högre grad av hopplöshet och meningslöshet upplevs. Det beror bl.a. på hur viktigt det sociala livet är, om möjligheter finns att arbeta eller att utföra de sysslor vi vill göra i vårt dagliga liv. Ätande är i sig en förutsättning för att leva ett önskvärt liv med vänner, föreningsliv, hobbies och arbete. Innebörden av ätande kan även förstås som de njutningsbara kvaliteterna. Dessa är förknippade med den njutning som tillhör samvarons glädje, välbehag och upplevelse av mättnad. Vår livsstil, identitet och kulturella tillhörighet uttrycks i födoval och ätvanor. Denna förståelse av upplevelsemässig innebörd är baserad på människan som en handlande varelse med livsmålet ätande, med förmågor att hantera ätsituationen och med själv känsla och socialt stöd i miljön.

Skrivet av: Barbro Gustafsson

This entry was posted in Dysfagi, Leva med dysfagi, Personer berättar. Bookmark the permalink.

One Response to Att inte kunna svälja

  1. Lennart Sjunnesson says:

    Jahap Nu börjar årets värsta mat-ätar-helg Nämligen Julen och kan man då bara äta välling genom en gastrostomi så är Julen bara en plågsam transportstäcka man ska igenom för det handlar ju bara om tre saker MAT,MAT och MAT
    Ha en trevlig Jul till er som kan äta
    GOD JUL

Comments are closed.