Dietistens råd vid dysfagi

Uppdaterad 14 april 2010

Nöjet vid bordet tillhör alla åldrar, alla stånd samt alla länder och tider. Det kan förenas med alla andra nöjen och håller sig in i det sista för att trösta oss över förlusten av de övriga. ”Ur ”smakens fysiologi”, 1825, Anthelme Brilliant-Savarin

Att kunna äta och dricka är ett av våra grundläggande behov. Social samvaro är också något som intimt förknippas med mat och måltider. Mat och dryck är också en viktig källa till njutning. För den som inte kan svälja normalt innebär detta ofta ett påtagligt handikapp, men kanske också social isolering. Vid dysfagi är det viktigt att så tidigt som möjligt få kontakt med en dietist. Be din läkare skriva en remiss till dietist på sjukhuset eller i primärvården.

Vad gör dietisten?
Dietisten beräknar intag och behov av energi, näring och vätska, oftast med efterföljande individuell kostrådgivning och praktiska råd. Målet blir att tillgodose energi-, närings- och vätskebehov på ett sätt så att personens egna önskemål, sociala behov och förmåga till njutning tillvaratas så långt det är möjligt.

Måltidsordning och måltidsmiljö
Det är lättare att äta tillräckligt om maten delas upp på flera måltider under dagen. Frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål är lagom. Nattfastan bör inte heller bli för lång – högst elva timmar. Låt gärna varje måltid bestå av flera små rätter, det stimulerar aptiten. Se till att ha lugn och ro runt omkring dig och duka gärna vackert och lägg upp maten snyggt och trevligt.

Näringsbrist
Mindre portioner och ett ensidigt livsmedelsval ökar risken för viktnedgång och brist på olika näringsämnen. Viktnedgång och ett otillräckligt näringsintag gör kroppen svagare och mer mottaglig för infektioner. De livsmedel man ofta undviker vid tugg- sväljsvårigheter är kött, frukt och grönsaker samt mjukt bröd. Kött är en stor källa i vår kost till proteiner (äggviteämnen) som är ett ämne som har stor betydelse för cellernas uppbyggnad och för hela kroppens funktion. Kött innehåller också mycket av mineral-ämnena järn och zink. Brist på järn kan ge anemi (blodbrist) och nedsatt ork. Brist på zink kan ge försämrad sårläkning och nedsatt aptit. Frukt, grönsaker och bröd ger oss mycket värdefullt bränsle i form av kolhydrater samt tillför också fiber som håller magen igång. Frukt och grönsaker innehåller mycket C-vitamin, brist kan ge försämrad sårläkning och nedsatt immunförsvar. Bröd är en god källa till B-vitaminer som behövs för omsättningen av näringsämnena i kroppen. Det kan vara lätt att frestas av att använda barnmat på burk. Det är inget fullvärdigt alternativ för en vuxen person och får endast ses som en nödlösning vid enstaka tillfällen.

Kostrådgivningen:

  • Konsistensanpassning
  • Berikning av maten
  • Måltidsordning
  • Kosttillägg
  • Enteral nutrition (sondnäring)
  • Matlagningsmetoder

Produktinformation
Personer med tugg- och sväljsvårigheter behöver ofta mat med en konsistens som anpassats efter ätförmågan.

Hel kost
När: för de utan problem. Helt kött, fisk-, färs- eller korvrätt. Sås, potatis, grönsaker, frukt, bär (hela, råa).

Hackad kost
När: Vid lättare tugg- och sväljsvårigheter, när det är svårt att skära själv. Kött strimlas eller tärnas. Fisk, färs eller korvrätt. Sås, potatis, grönsaker (finfördelade, tillagade) t ex stuvade. Frukt, bär (finfördelade, tillagade) t ex kräm, kompott.

Grov paté
Har en grovkornig, mjuk och sammanhållen konsistens.
När: Vid lättare tugg- och sväljsvårigheter där sammanhållen konsistens underlättar ätandet. Grov köttpaté, kokt fisk, sås, potatis, grönsaker (välkokta, gärna stuvade). Frukt, bär (finfördelade, tillagade) t ex kräm, kompott.

Lättuggad kost (timbal/sufflé)
Har en mjuk, slät och sammanhållen omelettliknande konsistens.
När: Vid nedsatt rörlighet och/eller känsel i munhålan, vid trögutlöst sväljning, svårigheter att tugga. Kött och fisk puréer tillagas med ägg som timbal/sufflé. Sås (gärna tjock konsistens). Pressad potatis, potatismos eller rotmos. Grönsaker (puréade ev. tillagade med ägg som timbal). Frukt (puréad i sufflé eller pudding, slät kräm, fromage, glass).

Gelékost
Har en hal, mjuk, slät och sammanhållen konsistens.
När: Vid nedsatt rörlighet och/eller känsel i munhåla och svalg, vid trögutlöst sväljning, risk för felsväljning. Kall kött- eller fiskgelé gjort av puréer och gelatin. Tjock slät sås (kall eller varm). Potatismos, Grönsaksgelé (kall) eller grönsakspuré (varm). Frukt (puréad frukt- eller bärgelé, glass, fromage). Släta, näringsrika och goda soppor.

Tjockflytande kost
När: Vid nedsatt rörlighet i munhåla och svalg. Vid förträngningar eller skadade slemhinnor i munhåla, svalg och matstrupe. Kött-, fisk- eller grönsakssoppa gjord av puréer. Garnityr (smaksatt crème fraiche/vispad grädde eller äggkräm). Fruktsoppa (slät) med vispad grädde eller glass. Kryddor, buljonger, fonder, spad, colorit soya, karamellfärg och essenser är viktiga delar för att ge maten den smak och det utseende som önskas.

Enteral nutrition (sond näring)
När man inte kan svälja eller när matintaget inte räcker till och vikten minskar. Finns i många varianter (standard, fiber-, energi- eller proteinrik samt olika specialsorter).

Drycker
Otillräckligt vätskeintag är ett vanligt bekymmer vilket kan ge muntorrhet, seg saliv, förstoppning och uttorkning. Det är inte ovanligt att det är svårt att svälja tunnflytande drycker, medan trögflytande går mycket bättre. Det finns en rad livsmedel som är naturligt trögflytande eller också kan man använda förtjockningsmedel till dryckerna.
Exempel: Gelatinblad eller gelatinpulver, Förtjockningsmedel, Majsvälling, Filmjölk, Yoghurt, Saft-, nypon eller fruktsoppa (slät)

Berikning
Det kan vara svårt att äta tillräckligt mycket mat när man har tugg- och sväljsvårigheter, vilket innebär att maten förutom konsistensanpassningen ofta bör vara berikad (energi- och näringstät). Exempel på berikning med vanliga livsmedel: Mjölk, glass, crème fraiche, grädde, gräddfil, majonnäs, ost, margarin, olja, socker, ägg, äggula, majsvälling och torrmjölk. Det finns också olika berikningsprodukter samt drickfärdiga näringsdrycker att köpa på apoteket. Dessa kan i vissa fall köpas till rabatterat pris efter ansökan av dietist eller läkare.

Berikningsprodukter:
Energi och berikningspulver
Näringsdrycker/kosttillägg
Det finns ett flertal fabrikat på marknaden. Energi- och näringsinnehåll varierar. Används som ett komplement till den vanliga maten. Finns i många olika sorter och smaker.

Litteraturtips

Dysfagikost – Bra mat vid tugg- och sväljsvårigheter (Æ verby E, Kommentus förlag AB, 1993)

Mätt rätt och slätt – Kokbok vid tugg- och sväljsvårigheter (Findus Special Foods)

Lättlagat – För dig som behöver mat som är lätt att tugga och svälja ( Mjölkfrämjandet, Stockholm) Råd om maten vid tugg- eller sväljsvårigheter (NHR)

Kokbok för tandlösa (Ärlemalm I. Bokköket, Knutby) Författare: Dietisterna Louise Britse och Christina Sollenberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Skrivet av: Dietisterna Louise Britse och Christina Sollenberg – Huddinge sjukhus, Stockholm 991214′, 0);

This entry was posted in Behandling och vård, Diet och kost, Dysfagi, Tips och råd. Bookmark the permalink.