Orsaker

Dysfagi av oral och faryngeal typ ses ofta i samband med stroke (slaganfall), vid MS (multipel skleros), Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, ALS (amyotrofisk lateralskleros), ibland i samband med skall- och nackskador och vid munhåle- och svalgtumörer.

Oral dysfagi uppträder också ofta vid uttalad muntorrhet orsakad av mediciner eller av sjukdomen Sjögrens syndrom.

Esofageal dysfagi är vanligt vid mellangärdesbråck och hos unga människor vid achalasia cardiae, en slags förlamning i matstrupsmuskulaturen. Den konstanta esofageala dysfagin kan bero på en striktur (förträngning) som orsakats av t ex tablettskada eller frätskada, ibland p.g.a. Barretts esofagus. En ovanligare orsak är matstrupscancer. I sådana fall uppträder dysfagin först när patienten börjat magra.

Dysfagi hos barn i nyföddhetsperioden kan bero på missbildningar i matstrupen, esofagusatresi (upptäcks redan första dygnet efter födelsen p.g.a. felsväljningar och lungproblem) eller på olika former av hjärnskador. Barn (t.ex. prematurer eller hjärtsjuka barn) som fått näring via en kateter från födelsen och under många månader kan få svårigheter att svälja. Problemen brukar ibland inte rätta till sig förrän i 5-6 årsåldern.

En del barn föds med mellangärdesbråck och kan ha dysfagi och kräkningar under hela uppväxten. Det förekommer också kärlmissbildningar i anslutning till hjärtat som kan förtränga såväl luftväg som matstrupe och orsaka sväljningssvårigheter när barnet börjar växa till sig.

Redan i 10-15 års ålder kan sjukdomen achalasia cardiae uppkomma. Maten kan inte transporteras genom matstrupen på normalt sätt. Avmagring, kräkningar, hosta och bröstsmärtor är vanligt. Tyvärr misstolkas tillståndet ofta som anorexia nervosa eller bulimina nervosa.

Skrivet av: Dr Lita Tibbling Grahn